Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och hans i grunden veka sinne böjde sig som en
vidja under det mäktiga trycket af de äldres opinion
och exempel. Hans frimodighet, som vuxit upp på
svederna och ängarna bland arbetsfolket, tvinade bort
i den nya jordmånen och han blef tyst och osäker i
umgänget hemma, läste flitigt sina lexor för att han
så måste och tog endast då och då bland kamraterna
en hämd på det alldagliga tvånget, men var då ytterst
nogräknad med att ryktet om hans mandater aldrig
skulle komma till föräldrarnas öron. Hela hans
skolgång blef en maskerad, der fintligheten och
ögontjenandet skärptes till det otroliga och der karakteren
förlorade i den mån hans yttre polityr och klanderfria
uppträdande vunno.
Han reflekterade icke mycket deröfver, det fans
ingenting annat att göra — han måste så. De flesta
andra hurtiga och dugtiga pojkarna i skolan gjorde
likaså, och det var endast pluggdjuren och „mammas
gossarna“, som kunde underkasta sig hemmets och
skolans dubbla kontroll, utan att föra någondera bak
ljuset.
Men Ben hade ännu en sorg, som tryckte honom
allra tyngst. Efter den olyckliga kärleken till
vallflickan, tog en oklar brännande känsla honom gång på
gång fången inför både kusin Julia, som besökt dem
under sensommaren borta på landet, och
prestgårdsfröken, som var tio år äldre än han sjelf. Han bar sin
låga tyst för sig sjelf och ingendera af de båda
föremålen anade den ljufva dyrkan han egnade dem.
Men allt detta var ingenting mot det han erfor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
