Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullt att han måste taga sin mors hand, när hon kom
in, och kyssa den. Han hade inga ord, men bad henne
om förlåtelse med en lång, lång blick, som hon väl
förstod, så ångerfull och öm var den. Han ville alltid
vara öppenhjertlig och vänlig om han blott skulle kunna
det, sade han. Han hade ett sådant behof af det, men
var så rädd för att ingen skulle förstå honom, derför
var det så svårt.
— Stackars gossen min, sade modren och kyste
honom på pannan.
— — — — — — — — — — — — — — — — —
— Får jag gå på Fernbergs namnsdag i morgon?
Ben stod framför sin far och parlamenterade. Fadren
hade några misstankar om att allting icke gick så rätt
till på dylika namnsdagstillställningar.
— Du får gå, sade han om du berättar mig allt
hvad man bjudit er der, uppriktigt och sanningsenligt.
Ben tvekade. Han viste nog att det skulle
vankas punsch och kanske t. o. m. toddy, men beslöt för
sig sjelf att icke dricka af det senare och således slippa
att anmäla det för fadren.
Efter sin sjukdom hade han blifvit så snäll och
medgörlig, att modren ofta fröjdades öfver hans
beskedlighet. Han trifdes väl hemma nuförtiden och var
vänlig som aldrig förut. Nu satte fadrens fordran hans
beskedlighet på ett hårdt prof.
Aldrig kunde ju hans far förråda det åt lärarna,
om han bekände öppet allt hvad det bjöds på! Det
var blott för att pröfva honom sjelf om han hade mod
att tala sanning som fadren fordrade det, tänkte han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
