Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ben varit nära att komma fast, för att han hjelpt
honom i matematiken vid tentamen från skolan. Och
Syberg stötte sin mössa ledigt bakut, tog sitt glas
axelbred och trygg och höll ett tal om huru de nu
trädde ut i verlden och skulle reformera den med sin
tro och sina kunskaper. Det var väl idealistiskt,
hans tal, några äldre studenter skrattade i smyg, men
det hurrades likväl när han slutat, och han sjelf såg
ut som en triumfator.
Men med Ben gick det alldeles på tok senare,
när han druckit ur fem eller sex glas bål. Till en
början hade han anfört sången, skämtat och vitzat
som han brukade, men när han tog supen före sexan
föll det en tung bitterhet öfver honom. Han drog
sig tillbaka i ett sidorum och kastade sig på soffan.
Det var nu hans studentvift!
De andra derute, de kunde nog vara glada och
skoja, men han var bedragen, djupt bedragen på sin
glädje. Ett sådant skoj alltsammans! Bara skrål och
fylla. Och han som väntat det så annorlunda.
Syberg sökte efter Ben och fann honom på
soffan i sidorummet.
— Hvad gör du här?
Intet svar.
— Är du knöl ren? Han ruskade om Ben.
— Låt mig vara!
— Nej du får ta mig fan inte ligga här när vi
andra ha gladt — kom in med mig nu —!
Sybergs öfvertygande tonfall och hans deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
