Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Syberg svarade. Så tog Ben sin mössa, och gick ut i
tamburen, men der såg det ut såsom om han glömt
någonting, han kom in igen med mössan på sig och
frågade hastigt, såsom i förbigående:
— Kan du vigga mig en tia?
Syberg svarade ej ett ord. Tog långsamt upp
sin börs, sökte fram en tiomarks sedel och gaf den åt
Ben. Så följde han Ben till farstudörren och reglade
den efter honom.
Syberg kom in och satte sig vid böckerna igen.
Väckaruret af nysilfver framför honom på bordet
pickade doft och sömnigt, Scherrs litteraturhistoria
föreföll honom torr, han lutade sig bakut i stolen, sträckte
sig ut efter sin pipa och tände på tobaksresten som
fans derinne.
Ben spelade styf kantänka. Likasom hans
framtid nu varit gjord för det han sluppit in bland
nyländingar och sjöng solo på bjudningar. I grunden
hade Bens framgång gjort Syberg litet ondt. Han
inbillade sig det var för att hans gamla vän från
skoltiden derigenom drogs bort från honom. Och när
inte Ben mera besökte Syberg, ville han inte heller
packa sig på Ben. Nå, — Ben måste ju söka upp
honom i dag ändå!
Men den der historien med B. B.! Ja, om han
bara haft råd och icke för sin fattiga mors skull varit
tvungen att sitta så här öfver böckerna, så hade han
minsann inte behöft Bens förmedling dertill. Nu trodde
Ben sig göra Syberg en rasande stor välgerning
naturligtvis. Men när allt gick omkring, var det nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
