Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hastigt och förtroligt så det gick en varm bölja
genom hela hans väsen.
— Adjö, sade hon.
Vännen Syberg och Ben följdes åt ända till Bens
qvarter. Ingendera yttrade ett ord. Vid Bens port
sade Syberg plötsligt:
— Jag kommer upp till dig och prata en stund.
— Jaha, välkommen — det är inte för sent ännu
att få varmt vatten till en tuting, — jag har kognak
hemma af en händelse.
Men der ville det intet prat bli af. Syberg såg
ovanligt orolig ut och drack sin tuting nästan med
ens. Ben gjorde likaledes af vänkänsla. De brygde
på en ny för att få mål i munnen och Ben begynte
ana att här låg någonting under, — hvad det var
kunde han omöjligt gissa till. Slutligen började Ben,
som förgäfves väntat att Syberg skulle komma fram
med det han hade på hjertat, småskämtande:
— Du är inte väl till mods i dag —
— Ingenting går åt mig — ingenting särdeles.
— Nå, — desto bättre! — Skål och var glad då!
Hvad suras du för? Vi ha inte träffats stort alls
under hösten.
— Ja ja, vi gå åt skilda håll —
— Det vill säga, du blir nog färdig i rappet med
dina examina, medan jag ännu gjort ingenting.
— Du skulle läsa litet mera, Ben.
— Har nog försökt, men det förbannade
kamratlifvet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
