Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som håller, — hade du och jag... ja du vet bäst sjelf
hvad det vill säga. Ung är han, — en riktig pojke
ännu, men desto större uppriktighet och god vilja är
det med i spelet. Och det der hemlighetsmakeriet med
förlofningar kan jag inte alls med; det blir ändå så
mycket prat och örontassel — nej, bäst är det att de
unga bekänna spader och säga rent ut: — vi ha nu
råkat så illa fast att bli kära i hvarandra och bry oss
inte om att hålla det hemligt, utan låta alla menskor
se att det är vår ärliga mening att gifta oss så snart
vi det kunna. Det tycker jag är kontroll nog på en
hederlig ung man, så han arbetar efter förmåga på att
snart kunna försörja sin hustru.
Assessorn sjönk tillbaka i skrifstolen, bred och
tillfreds, strök sin välrakade haka och såg ut såsom
han förtröstat fullt på framtiden. Senatorn sade
heller ingenting emot, log sitt finaste intelligenta
diplomat löje och gaf sig att undersöka några cigarrlådor
men fann icke på en tillräckligt svag sort, hvarför
han tog en af sina egna cigarrer ur sitt fodral och
vände den mellan läpparna. Men inom slägten såg man
en smula mera blidt på förlofningen efter assessorns
godmodiga försvar af densamma, — man hade trott
han långt ifrån var för den.
Så alldeles enkel som assessorn framstält sin åsigt
om saken, var den långt ifrån. När Sigrid hade
förtrott sig till tant Walborg, såg modren först litet
rörd på sin dotter och kysste henne helt högtidligt
på pannan utan både förebråelser och misshag, men så
besinnade hon sig: — Hvad skall pappa säga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
