Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Min fästman — fröken William,
presenterade hon.
Fröken William var det absolutas apostel. Ett
decideradt fruntimmer var hon dessutom med ett
energiskt sätt, som banade henne väg öfverallt. Hon var
aflägset slägt till fru Walborg och hade engång gjort
hennes bekantskap vid en badort och så snart
Walborgs flyttat till Helsingfors, tog hon upp den gamla
bekantskapen och besökte familjen regelbundet två
gånger i veckan. Hon var litterär, hade namn om sig
för utmärkt skarpt hufvud och var en entusiastisk
ifrare för sedligheten. Medlem i federationsföreningen
hade hon sitt rika verkningsfält staden rundt, höll
uppsigt öfver sedlighetspolisen och bröt lans för
qvinnans sak när och hvar som helst med skarpa, tydliga
uttryck, utan att bry sig om ogillande familjefäder
och lyssnande unga flickor. Hon hade en idé:
qvinnans rätt att fordra renhet af mannen såsom han
fordrade det af henne, och hon arbetade på en
sammanslutning af qvinnor med löfte att de aldrig skulle
gifta sig, utom med en sedligt ren man, men först när
den sammanslutningen omfattade alla qvinnor, skulle
hon i spetsen för dem skrifva lag för menniskoslägtet.
— Herr Thomén är ganska ung, började hon.
— Åja, medgaf Ben, som hyste motvilja för henne
af instinkt.
— Ni är lycklig nu? halffrågade hon och stödde
sig mot ett litet bord i det hon såg Ben
examinerande i ansigtet.
— Lagom! — försökte Ben skämta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
