Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
källa genom hvarjehanda familjerelationer, reste hans
länge kuggade stolthet helt litet på sig igen och han
svarade temmeligen kärft att han var ung ännu och
och hade krafter nog att bryta sig en bana en
andra gång. Bens veka sinnesstämning från i går
under det första öfverväldigande intrycket af den finska
naturens svårmod, hade svängt om fullkomligt. Det
var som om han fått en släng af naturens egen
karghet och ovänlighet, han lugnade henne så godt han
kunde, men märkte att den ömhet han ofta känt för
sin mor på senare tider innan deras sammanträffande,
förflygtigades och dunstade bort. Han hade icke tänkt
stanna hemma henne till last, berättade han. Lifvet
hade visat sig hårdt mot honom — godt, det var det
han förtjenade, men han gaf icke tapt för det. Ja
ja — hon skulle inte se så tviflande på honom!
Hans mor såg nästan besviken ut. Hon hade
väntat sig honom som den förlorade sonen, ångerfull
och botfärdig, nedslagen af sin hårda erfarenhet och
villig att rätta sig efter henne. Nu stod han der
nästan käck och talade ur en ton som hon minst
väntat.
Ben hade svårt att förklara sin käckhet för sig
sjelf Måhända var det modrens första helsning och
hennes öfvergifna min när hon såg honom, som retat
hans sjelfkänsla. Den ömma försoning och stilla frid
han längtat efter i sin nedslagenhet och hoppats finna
hos modren, hade en liten ofinkänslighet från hennes
sida blåst bort som en drömbild. Sådant var hans
lynne. Och det var icke utan en smula bitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
