Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, nej ... ni skall ta dem genast, det är
lägligt nog för mig nu just. ..
— Som ni behagar! .. och han räckte henne
bor-gesförbindelsen i utbyte mot obligationerna. Men
Sigrid Walborg ref den sönder i små lappar och kastade
dem i papperskorgen.
När lektor Syberg stod ute på trappan till gatan
skuffade han med en nöjd rörelse händerna djupare
ned i paletåfickorna, gnolade en stump och gick med
långsamma steg hemåt.
Nu borde det då ändtligen vara slut dem
emellan! Sigrid Walborg hade varit så upptagen af sin
förlust att hon alldeles glömt bedja honom att förtiga
saken för Ben. Jaha, — han skulle nog få veta af det
och då var allt komplett, — så mycket kände Syberg
till Bens lynne. Sitt gamla löfte till Sigrid Walborg
att icke nämna om hennes inblandning i affären glömde
han... om han någonsin gett något dylikt. Visst hade
allt detta kostat honom mycket — ofantligt mycket —,
men så kunde han nu vara säker på att Sigrid
Walborg, som skrapat ihop sitt lilla kapital slant för slant
nära nog, icke längre skulle hänga fast vid sitt gamla
ungdomstycke efter en sådan förlust för Bens skull.
Om hon var aldrig så litet affärsman, måste den väl
gå henne till sinnes!
Men lektor Syberg hade fullkomligt misstagit
sig. När Sigrid Walborg lemnade hälften af sin
hopsamlade förmögenhet i lektor Sybergs händer, var det
med en tyst och innerlig glädje hon gjorde det. Det
var som hade denna verkliga uppoffring väckt många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
