Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönt och härligt var det — han drog en djup, djup
suck när han kastat kläderna p& sig igen och kände
det lättande och behagligt — alldeles som när han
gråtit ut fordom som barn.
Susanne Fevreuil lemnade icke hans tankar
under resten af vägen. Han kom två timmar efter
soluppgången fram till sin station. Den låg der som en
fristad, nära stranden med sin lilla trädgårdstäppa och
små planteringar af björkar, ännu helt små och
spensliga. Den grofva sanden rullade under hans fötter på
gårdsplanen och ingen var uppstigen ännu. Endast
svalorna kilade ut och in i vindsgluggama och en trast
morgnade sig sqvattrande i björkdungen.
När han kom in på kontoret, stannade han som
om någonting slagit honom, med blicken på
kassaskåpet. Det stod på glänt. Han hade vid sin afresa glömt
att låsa igen det i brådskan.
Der fans gunås ingenting att stjäla, om någon
också haft lust — han hade sjelf tagit alla pengar med
sig för Sigrid Walborgs del. — Men om hans biträde
hade märkt någonting? Nå, det kunde han alltid
förklara — det var långt till nästa redovisning och han
hade sin stora öfversättning så godt som färdig. Den
skulle fylla en del af kassabristen, resten skulle han
få se sig om efter. Han var dödstrött. Likväl satte
han sig och gjorde sig i ordning att skrifva ett bref.
Tog fram sitt franska lexikon och lade en timme derpå
ett bref in i den röda postlådan på ytterväggen. Det
var adresseradt: Mademoiselle Susanne Fevreuil, Paris,
Rue St. Jacques 147 ou Boul. St. Michel 38. Det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
