- Project Runeberg -  Barndomsvänner. Ett nutidsöde. Del 1-2 /
293

(1886) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han njöt af att långsamt och i små portioner låta
skandalen sluka det.

Först nämnde han om, öfverlägset småleende och
resigneradt, för några af sina vänner, att det var så
litet att tro på gamla kamrater från skolan och
universitetet. De kunde bli dyra, sådana förbindelser. Det
hade just inträffat ett fall med honom, — han nämde
om det endast i förbifarten, ville icke namnge
personen naturligtvis, hårdt var det ju för den stackaren
också! — ett fall, der han fått betala rätt bra för en
gammal vän. Jaja, — hvem skulle nu misstänka en
bedragare i hvarje glad bekantskap från forna tider!
Men endast otack hade han fått till lön för sin stora
uppoffring, — nåja, det var så verldens gång, hvarför
skulle han reta upp sig öfver den. Och lektor Syberg
knäpte undergifvet med fingrarna på sin mage.

Men det, som var värst var att samma person
hade låtit en fattig och arbetsam ung qvinna — henne
ville han icke heller nämna vid namn — sota med en
rund summa för sin lättrogenhet och sitt goda hjerta.
Det upprörde honom långt mer än hans egen förlust,
då det ännu dertill var kändt att personen i fråga
stått i ett delikat förhållande till samma qvinna och
... nå ja... man kan ju förstå att en qvinnas hjerta
är till men i affärer. Men att den qvinnan var botad
för vidare utpressningar af sin forna älskare, det kunde
lektor Syberg gå i borgen för. Han ville alls ej
befatta sig — tilläde han — med densamma personens
ställning i öfrigt, men så mycket hade han klart för
sig att han handskades ganska lättsinnigt med sta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katbarnd/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free