Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gick uppför strandgatan med händerna i fickorna
som förr och hufvudet nedböjdt.
På den långa hufvudgatan, som löpte rak som
ett streck från den ena tullporten till den andra, mötte
han några stadsbor. De vände på hufvudet och sågo
efter honom som man gör i småstäder och en af dem
sade med en skakning:
— Hvad månne stationsinspektor Thomén har
att göra i staden, sin mor kan han väl föga nog
besöka sedan han skall gifta sig med en fransysk
dansös, eller hvad hon är — ? Gumman har ju alldeles
slutat upp att tala om sin son numera, och det skall
vara så godt som brytning dem emellan.
Men herrn med händerna i fickorna gick vidare
bort&t residenshuset och förbi detsamma. Så stannade
han vid en brunmålad gård och tvekade. Nästa minut
gick han vidare förbi gården längs den breda vägen
med djup sand till de vämepligtiges kaserner.
Om en h&lf timme kom han igen fram utanför
den brunm&lade gården: nu tvekade han ej längre,
Öppnade farstudörren och földe den igen aktsamt. Strax
derp& trädde han in i den lilla salongen med ljusa
tapeter och möbel med rodaktigt öfvertåg.
— Ar fru Thomen hemma? frågade han
tjenste-tliokan som kom emot honom.
— HäradshCtfdingskan är ute i köket och bakar .. .
— - henne att herr Thomén vantar —! Ben
fick Ätt sig. Här randtomkring hade han det
$*m\a bohaget frin sina barnaår, soffan med de hvita
perleworknapparna i lyggstsdei* det stängda pianot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
