Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Stackars min stolta och styfsinta gosse, sade
hon med tårar i rösten, kyste honom på pannan och
så blandade modren den återhållna ömhetens tårar
med andra fulla af lidelse och bitter förödmjukelse.
Men höstsolen hittade fram mellan en bredbladig ficus
och en stel kaktus, lekte på pianots bronsljusstakar
en stund och slocknade just när tjenstejungfrun kom
in med eftermiddagskaffet.
Julgranen stod undanskuffad i en vrå och det
närmade sig nyår. Närmade sig nyår också på Kituri
lilla station.
Skogen hade klädt sig till sin första stora
vintermaskrad, granarna buro alnslångt silfverhvitt skägg
och tunga hvita snöepåletter. Tallama voro icke täta
nog, de hade skakat bort snömassorna och nöjde sig
med att låta sina silfverpaljetter glittra i ödemarkens
månsken. Men alla nakna löfträd inbillade sig på
fullt allvar att den skira vapörklädningen af
rimfrost var deras egen. Asparna vid den kala
sjöstranden sköto smärta i höjden och yfdes som unga
välväxta flickor på en bal, men björkarna slokade
smäk-tande med sina hänggrenar och rörde dem som
solfjädrar med svandunsbräm för minsta vinddrag,
likasom de haft för varmt midt i smällkalla
vinternatten.
Skenorna på jernvägen voro hvita som matt
silf-ver och telegraftrådarna hängde tjocka som rep från
stolpe till stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
