Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lustjakten Don Juan ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manskapet stod handfallet och skamset på
däck under haveriet, kaptenen svor och
Valambregue glömde för ett ögonblick smärtan i sin
skuldra för att sitta upp och se på hur det
hela gått till. När Don Juan satt fast, insåg
också Valambregue att det icke kunde bli tal
om att hinna till Havre före sällskapet, som
lämnat lustjakten på morgonen. Stormen hade
kommit som han önskat, men den hade ej
slungat Don Juan ut i Nordsjön utan upp på
gytt-jebank innerst inne i Hardangerfjorden.
Kaptenen gick nedåt däck till Valambregue,
gjorde en stor urskuldande armrörelse inför
honom, sade att ingen sjöman i världen kunnat
rädda Don Juan för haveri, när gaffeln brast
så nära land och under en sådan stormil.
Valambregue hörde honom icke. När spänningen
öfvergifvit honom, sjönk han ihop och
svimmade af smärtan i sin skuldra, nästan nöjd att på
det viset slippa ifrån den första harmen och
smäleken af ett haveri på ett vatten, som ej
var mycket större än inre hamnen i Havre.
Don Juan låg på sned högt uppe på grund,
några famnar från en grön och vacker äng. Det
var som om han velat gå i land och beta.
Folket, som församlats på stranden midt i åskreg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
