Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvarför ha vi kommit hit då? Naturligtvis
ska vi skämta, fast det är synd om den härliga
natten att sitta inne. Men vi måste ju iå oss litet till
lifs, vet jag. Dessutom kunna vi gerna ta ett bord
ute på verandan och gå in endast under sångerna.
Eller hvad tycker du?
Härd förklarade att det var honom likgiltigt.
Det var blott ett ögonblicks stämning, som gjorde
honom smått elegisk. Han hade icke sett en dylik
natt på så länge, och sammanträffandet med Vahlin
hade väckt hans gamla, slumrande, naturpoetiska
sinne.
Vahlin var glad, upprymdt glad och alls icke
melankolisk; — eljes hade han aldrig proponerat
kafé chantant. Det var ej heller hans genre. Han
hade icke varit med sin fot på „Förderfvet“ under
hela sommaren; han kunde nästan vämjas vid ett
dylikt ockrande på qvinliga former och feminina
strupljud. Men i dag var det annat. Hård hade
kommit och försatt honom i ett sådant helgdagslynne,
att han icke känt maken på långa år. Nu skulle
det festas!
De betalade entrén strax på bryggan, der ett
biljettförsäljningsbord stod som ett vitesförbud mot
inträde i „Förderfvets“ planteringar. Längs gången
hängde kulörta lyktor i buskarna, men de voro icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
