Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och bad henne om att dricka ett glas också vid
Hårds och hans bord. Tack! Det ville hon gerna,
och kanske hon fick taga någon af sina vänninnor
med?
Om en stund sutto do der. Hård var helt
uppiggad och föreslog supé ute på verandan, när de
sjungit programmet slut. De öfriga flickorna kunde
komma, men fröken Ramst hade redan lofvat
supera med den feta. Det var naturligtvis ledsamt,
men det kunde ej hjelpas.
Då steg Vahlin upp, gick helt allvarsam fram
till den feta och föreslog att de skulle supera
tillsammans, efter de nu engång träffats. Den feta
gjorde svårigheter, men Vahlin låtsade icke höra
dem, utan kom nästa ögonblick tagande med Hård
och presenterade:
— Juriskandidat Hård, — trävaruhandlaren och
posessionaten Ullman!
Ett stycke ifrån stod fröken Ramst och
skrattade så hon kunde förgås, — hon hade uppfattat
hela Vahlins manöver för att få supera med henne.
— Tack, sade hon, — det blir mycket trefligare
så här.
Vahlin försökte låta bli att vara smickrad, men
lyckades icke. Han såg så nöjd ut, att fröken Ramst
skrattade, när hon såg på honom, och Vahlin måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
