Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det småregnade, Vahlin vek upp sin
öfverrocks-krage, vände sig ännu en gång om efter Ilård
och tillropade honom på afstånd vänligt och
för-sonadt:
— God natt!
På sin redaktionsbyrå fann Vahlin dagens post,
bröt den och ögnade genom tidningarna. Han kände
sig nu i ensamheten mycket olustig och otillfrcds
med sin dag. Hvad hade han uträttat? — rakt
ingenting. Hans nervösa oro och misslynthet
af-bröto honom alltjemt, när han satte sig ned för att
skrifva en artikel till följande dagens tidning, och
han kastade till slut bort pennan, rafsade tidningarna,
som kommit med posten, till sig och gjorde ett
urklipp från dem, i stället för den sjelfständiga artikel
han varit i färd med att författa, lian ringde på
springpojken och sände urklippen till tryckeriet.
Vahlin såg på klockan, — ja, det var sängdags
redan. Han gjorde ett titt i sitt sofrum, men kom
ut derifrån strax igen. I denna sinnesstämning skulle
han ej få sömn på hela natten, det visste han. Han
kände godt till denna oro, som smyger fram öfver
hela kroppen, genom alla leder, och förmår hjernan
halfslumrande att arbeta fram de tröstlösaste bilder
och framtidsutsigter så hopplöst öfvergifna och
mördande enformiga, att hjertat upphör att slå och man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>