Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det blir ju bara att besvära honom, der
han nu ligger i sårfeber ...
— Ja, men (let är vår skyldighet...
— Ska ni inte skicka något bud till Vahlin?
föll en oväntad fråga. Karin stod och såg upp på
föräldrarna.
— Nej, kära barn, huru skulle det falla oss in?
svarade modren.
— Jag tyckte just ni kom öfverens om att han
var mera att beklaga än Ilård...
— Du håller strängt på logiken, du, sade fadren
och tog henne skämtsamt om halsen.
— Ja, och jag tycker som ni, att det är rysligt
synd om honom. Det måste vara förfärligt att ha
skjutit sin bästa vän och inte veta om han skall bli
krympling eller räddas eller kanske dö. Kan Vahlin
få fängelse, pappa?
— Ä-nej! Men böter kan han få. Utom det
att han bötar genom sitt medvetande. Ett
vådaskott för sällan till fängelset, så att du kan vara lugn
för din vän. Konsuln såg på henne faderligt, och
hon rodnade.
Hennes vän! Det var han långt ifrån.
Hennes fiende var han tvärtom, hennes enda fiende, det
hade hon känt vid deras senare sammanträffanden,
fastän de båda bjudit till att vara så likgiltiga som
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
