Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra henne förargelse, påstod hon. Man skulle vara
så god och hålla sig på sin sida, tills hon kom och
sade att qvällsmaten stod dukad på bordet.
Och Vahlin gick i början sprittande glad och
lycklig tillbaka till sitt stora bord och var innerligt
säll öfver att dragas vid näsan af det koketta
stycket från ett kafé chantant. Han var sä förtjust i
det, att han under dagens lopp minst fyra eller fem
gånger lät sig undergå behandlingen med alnstickan,
bara för att få taga om det lilla, runda hufvudet
med båda händerna och kyssa det alldeles förgjordt.
llilma skulle i hemmet göra största delen af
bestyren sjelf. 1 lon hade endast hjelp af en madam,
som kom upp till dem om morgnarna, bar in veden
och förrättade de gröfre sysslorna.
Aldrig hade Vahlin lått ett sådant kaffe, som
hon bar till honom på säng. På säng, ty han låg
länge nog om morgnarna; dels gamla
tidningsmans-vanor, dels trötthet. Ofta hände det de somnade
först fram på morgnarna efter ändlösa förtroenden.
Hilma var icke heller tidig af sig, hon hade
längesedan kommit in i vanan att sofva bort hela
förmiddagen. Deras lif blef derföre högst besynnerligt:
kafte klockan tolf eller ett, och middagen en timme
derefter. Inga bekanta störde dem med besök, och
tidningen upptog endast Vahlins qvällar. Derför lefde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
