Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cigarr i munnen, händerna nere i öfverrocksfickorna
och käppen försigligt uppstickande framför sig för
att icke genera folk med den. Ilan hade två
timmar på sig och gjorde sig ingen brådska, dref de
backiga gatorna upp och ned, gick öfver bron åt
förstaden till och såg vinterskymningen slå nattläger
på den stora fjärdens is utanför staden.
Obestämda och flackande voro också hans
tankar, de kommo och gingo smått dystra och
melankoliska likasom landskapet, men de samlade sig
mera omkring henne, som han nyss lemnat, än kring
besöket de skulle företaga. Han jagade dem alltid
bort från henne på det som förestod, men när de
för tionde gången smögo sig undan hans viljas
hersklystnad och ånyo skockades smekande och
varma kring Karin Friman, ryckte han medlidsamt
på axlarna och log för sig sjelf!
— Griller! tänkte han, vände helt om och
gick med ökad fart inåt staden.
När han kom till torget, såg han ett rödt sken,
som lyste upp gardinerna i Vahlins lilla våning; —
de hade brasa derinne. Redaktionsrummet var
stängdt, och han måste ringa på tamburklockan. Om
ett ögonblick kom Hilma och öppnade för honom.
— Min man är inte hemma, sade hon utan att
vänta Hårds fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
