Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forstermor och fosterson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka den gamla, godmodiga lasarettsläkaren, som
säkert icke ville väcka vidare uppseende med saken,
om han också kom underfund med den. Han var
känd för att sjelf taga sig ett glas för mycket, när
det sä passade sig, det visste pojkarna allesammans.
Han tog Hannes’ hand i sin darrande,
åder-bräckta, såg med ett plötsligt, slugt leende ut öfver
de kringstående och sade under mustascherna:
— Det är ingenting farligt.
Pojkarna andades ånyo. Han ville ingenting
yppa. Det var gentilt af honom, den gamla
hedersgubben!
Men den gamla hedersgubben tog fröken
Sallgren afsides och frågade henne allvarsamt, om hon
brukat ertappa pojken med förtärande af starka
drycker?
— Gud, nej!... Huru kunde doktorn förutsätta
något dylikt?
— Jo, emedan pojken låg dödfull nu.
Hennes Hannes dödfull! Nej, det var omöjligt.
Doktorn hade bestämdt misstagit sig. Fröken
Sallgren stod som slagen af blixten; — hon hade hellre
trott hvad som helst, t. o. m. att han varit död.
Men full, hennes egen fosterson full! det gick öfver
fröken Sallgrens förstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
