Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Vandringsmän som mötas - 3. Sorrento
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå — det var deras ensak att välja sina gäster
som de behagade.
Om ett ögonblick kom fru von Steven från ett
inre rum och hennes man från vestibylen. De
hälsade mig hjärtligt och bekant välkommen, alldeles utan
någon parvenystolthet öfver sin vackra villa, såsom
jag smått väntat att märka.
Vi gingo genast till bords. Middagen var enkel
men god, och mitt värdfolk visade sig som jag tyckte
från en fördelaktigare sida än i går. Jag var ännu ej
säker på om det icke var omgifningarna i dag, som
värkade min omstämning, men så mycket vet jag att
omstämningen var särdeles behaglig.
Jag hade knappast sett mina svenskryska
landsmän vid full belysning, det hade varit skumt ute på
terrassen i går, och vi hade alltför hastigt passerat
genom hotellets vestibyl för att jag skulle kunnat
närmare fixera dem. Fru v. Steven, som i går förefallit
mig så ung, var i dag en välbibehållen några och
fyrtioårs dam, hennes man hade också förändrat sig
och blifvit äldre..
Jag talade om huru jag tillbringat min dag i sus
och dus och solskensfantasier, och de delade min åsikt
att detta var det rätta sättet att introducera sig i
Sorrento. Stämningen var den angenämaste, och jag
kunde omöjligt förmoda att mitt värdfolk bakom sin
vänliga, litet alldagliga yta, gömde så många bittra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
