Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 4. Kringskuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ack, ni stora barn! utbrast öfverstinnan. —
Formliga hofintriger!
— Ja, icke långt ifrån. Jag kände mig mycket
smickrad af ett sådant stort uppdrag.
— Och hans Excellens? Hvad sade han?
— Han sade helt kort och kärft: Hvar har ni
lärt er svenska, löjtnant? Det är onådigt för en rysk
militär och min adjutant.
— Ha, ha! skrattade öfverstinnan.
— Men jag, fortsatte jag, jag åberopade min
finska börd och förklarade, att jag ansåg det för en
plikt! Hans Excellens log. Unge man, sade han mig,
ni är på farliga vägar, ni utbildar ju er till rebell,
minsann. Men jag skall säga er, att ni visst icke är
mannen, som förstår vare sig dessa herrar finnar eller
denna artikel där i bladet. Den är full af förtäckta
ord och meningar, som min egen translator knappast
förmår återgifva, än mindre kan ni göra det. Jag vill
gifva er ett godt och faderligt råd, — akta er för
desse så kallade landsmän till er! Ni är ung och
barnslig, jag förlåter er för denna gång att ni låtit er
smittas af dessa barocka politiska idéer, som nu utgöra
lösen för dagen här i landet, men jag förlåter er icke
om en tid, ifall ni ej förbättrar er. Kom ihåg det!
Jag är skyldig er herr far att varna hans son. Se så,
gå nu! Jag bryr mig icke om att fråga ut er af hvem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
