Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 6. Zerrissenes Leben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag gjorde hans bekantskap vid spelbordet och
fortsatte den i kurparken, vid balerna, och efter dem
vid supéborden långt framåt morgnarna. Och han
smickrade mig med att offentligt erkänna mig som sin
vän. Det var ett mycket gladt och ett mycket
kostsamt lif vi förde under ett par månader, vi spelade
ifrigt, jag ifrigare än han, men jag tror han förlorade
ändå mer än jag, utan att med en min visa otålighet
eller lynne. Jag såg honom aldrig vinna, hvilket jag
själf däremot gjorde allt som oftast.
Alltnog — hans fängslande bekantskap kvarhöll
mig äfven. Då jag engång spelat bort allt, livad jag
för tillfället hade af kontanter och värdepapper, lånade
han mig en betydlig summa, utan att sätta i fråga att
få någon säkerhet. När jag genom korrespondens
förskaffat min kassa förstärkning från S:t Petersburg,
återbetalade jag naturligtvis min skuld och frågade om jag
inte finge erlägga någonslags ränta för lånet.
Ska’ vi slåss herre? lydde hans svar.
Det blef naturligtvis ingen duell af, men min
finkänslighet bjöd mig att föreslå något slags parti på
tumanhand med honom, och det gick han in på.
Jag förlorade till honom tolf års lön på mindre
än en vecka. Gud förbjude mig att ens antydningsvis
förmoda, att han ej spelade ärligt, det gjorde han visst,
men han spelade med tur och jag med otur. Jag
försökte taga min förlust igen i stora spelsalen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
