Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En patriot utan fosterland
- Del II
- 8. Brända skepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyktrare stunder log högt åt, men samtidigt måste jag
erkänna och beundra dess makt att uppehålla mig och
förespegla mig hopp. Hvarför skulle jag då le i sär
hela min fina, starka, bärande dröm?
* *
*
Den inbilske martyren fick sin belöning sent
omsider. En belöning, hvilken för min då öfverretade
och försvagade hjärna antog kolossala proportioner
af en hedersskänk från hela nationen.
Framåt höstsommaren fick jag nämligen en
anmodan att söka lärareplatsen i franska och ryska vid
gymnasiet i Tavastehus. Man visade mig till de
inflytelserika personer, hos hvilka jag hade att göra min
uppvaktning för ernåendet af detta mål, man sade mig
allt hvad jag skulle säga dem, o. s. v. Likt en
automat utförde jag omsorgsfullt hvarje punkt i det mig
förelagda programmet, jag klädde mig i frack, jag bugade
mig vördnadsfullt för stränga byråkrater i morgonrockar
och tofflor och framförde mitt ärende så ödmjukt som
jag kunde.
Sedan aflade jag några prof för att visa min
kännedom af de språk, i hvilka jag skulle bli lärare,
och erhöll betyg af gamla magistrar och professorer,
åt hvilkas franska och linealstyfva ämbetsmansryska
jag måste le i tysthet. Men jag erhöll af dem helt
smickrande vitsord om mina insikter, skrifna på stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/katepuf/0159.html
