Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Emigranten - 2. Elände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång förskrämda och förbittrade, kom igen för mig i
nattens drömmar, och jag hörde hennes stämma, hvars
klang i hvardagslag var så trotsig och hård, plötsligt
svika, skälfva och rossla under bemödandet att
återhålla den vilda och lidelsefulla gråten. Hvad jag gärna
hade velat hafva allt detta ogjordt!
Icke för min egen skull, jag hade redan då som
alltid senare den egenheten att mottaga lifvets onda
och goda med fatalistens tro, att det fans en mening
med alltsammans, fast det var mig svårt om ej omöjligt
att utforska denna mening så att säga på stående fot.
På mig själf kunde alla själfförvållade olyckor återverka
höjande, styrkande, förädlande, jag var ju en man, som
redan måste tänka öfver lifvets logik och bereda mig
på att bära följderna af mina egna handlingar, om än
de begåtts i ungdomsöfverdåd.
Annat var det med en ung flicka, som stod
betydligt sämre utrustad, då det gällde att tillgodogöra
sig lifvets hårdhändta skämt med oss fattiga syndare.
Hon hade kunnat taga obotlig skada af agan, emedan
den träffade ett barn, som icke förmådde erkänna och
fatta sin skuld, eller trösta sig ödmjukt med att hon
led för min skull, och som därför fann straffet orättvist
och grymt. Hela hennes person hade upprest sig till
en förtviflad kamp mot sin obönhörlige tuktomästare,
men han förblef naturligtvis den starkare och gisslade
henne obarmhärtigt för hennes unga och trotsiga kärleks
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
