Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Emigranten - 4. Seger och lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en oafbruten kamp med dämonen — Lermontoffs dämon
med Veras drag.
Det syntes mig, som hade jag att utstå en strid
på lif och död med denna, en strid, hvars pris skulle
bli Aladdins ring för segraren.
Jag irrade omkring Stockholms gator, än skygg
som en skugga, vikande undan för hvarje person jag
mötte, än trotsig och utmanande, stötande till folk på
trottoirerna och undfående glåpord och mustiga
tillmålen för mitt tillvägagående. Jag stod långa stunder
framför juvelerarbutiken och vaktade min ring, fruktande
för hvarje ny gång att icke längre finna den där. Men
den låg alltid kvar i fönstersmygen, och detta lugnade
mig på ett sällsamt sätt, såsom hade jag däri ett bevis
på att dämonen ännu ej segrat öfver mig och tagit
ringen som segerpris.
Ändtligen ansåg jag min själfplågande väntan
lång nog och gick upp till förläggaren. Han var villig
utan vidare att antaga sig arbetet, han t. o. m. berömde
öfversättningen, och han erbjöd mig ett honorar, som
uppgick till två tredjedelar af den efterlängtade ringens
pris. Jag stod en stund stum inför detta streck i
mina beräkningar, sedan försökte jag höja priset för
mitt arbete till ringens fulla värde, men då det icke
lyckades mig, gaf jag naturligtvis vika och nöjde mig
med hvad mig erbjöds för det. Isynnerhet då
förläggaren lofvade mig mera arbete i framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
