Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Emigranten - 5. Den tatariska björnen och honingskakorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tatariska björnen och honingskakorna.
Sju år af sträfsamt arbete och själfuppfostran
hade inrangerat den forne äfventyraren bland det
ordnade samhällets snälla barn, den ursprungskraftiga och
naturfriska tatariska björnen var slagen i bojor och
spelade mig icke längre några fula spratt. Han lystrade
till min minsta signal och dansade så fromt, när han
det skulle, som ännu någon björn gjort det på sin
före-visares vilja.
Men Ryssland och Riga löste den tatariska
björnens bojor på ett rent vådligt sätt. Det var som om
han andats på nytt sitt hemlands luft, hans gamla,
slumrande, samhällsvådliga instinkter vaknade igen,
han brummade högt öfver sin långa förnedring, och
förevisaren hade snart inga händer med honom längre.
Den goda, varmhjärtade kvinnan i mitt gamla
barndomsland kände synd om björnen och tog parti för
den. Han hade hennes sympati, ty han hade en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
