Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. I förbindelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men det förflutna kan inte sopas bort...
och dess följder...
— Nej, men de kunna repareras...
Förvaltaren log ett så tviflande och kraftlöst
löje, att jag blef helt förstämd å hans vägnar. Med
sin vanliga finkänslighet anade han i detsamma att
han misshagat mig, eller sade hans stolthet att jag
kunde ringakta honom för hans hopplöshet, ty han
gaf sig att advocera:
— Det är lätt att bära kraften och
hoppfullheten på tungan eller använda dem som skylt för att
göra ett bra intryck af en framtidsman, men vill
man vara sann mot andra som man är tvungen att
vara det mot sig själf, så är det bäst att i de flesta
fall ge upp hoppet. En person i min ställning har
svårt att arbeta sig ur den, äfven om han vore fri,
äfven om han icke stode i förbindelser upp öfver
öronen, äfven om han icke hade skulder...
Där hade vi den farliga punkten igen, men
denna gång lät jag honom icke tappa bort sig; jag
var färdig att reta upp honom, om så fordrades,
för att få en förklaring, och jag slungade min
första på sak gående fråga helt brutalt emot honom:
— Drunknar du då i förbindelser?
I stället för att bli ledsen eller afvisande, låg
han kvar helt stilla i sin gamla ställning, lutad mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>