Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. I förbindelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandras händer i ögonblickets värme, och den
ifrigaste entusiasten bland oss höll ett tal om ungdom
och kamratskap. Men aflägsnade sig någon af oss
för ett än så kort ögonblick från sällskapet, märkte
han, så snart han blef ensam, att altsammans var
blott en stämning och att bandet, som höll oss
tillsammans, var så skört att det icke tålde tänjas ut
några alnar från bordet utan att brista.
Vi voro just i värsta farten när förvaltaren åkte
upp till utvärdshuset med skjutshästarna och
hundarna i koppel. Han kom som en kylig pust
utifrån det värkliga lifvet, hvilket vi varit på ett hår
nära att glömma.
Det behöfdes endast hans litet främmande
uppträdande för att vi skulle taga oss om pannorna
och påminna oss att vi voro vuxna män och icke
längre några skolpojkar. En liten afmattning följde på
den gemensamma uppeldningen af våra minnen nyss,
och förvaltaren fick höra de bästa historierna, som
vi lefvat om för en stund sedan. Men i stället för
att lyckas viga in honom i vår stämning, kommo vi
själfva ur den allt ohjälpligare, och försöken att
återställa den blefvo allt vanmäktigare. Vårt förnuft,
som blundat ett ögonblick för minnenas öfvermakt,
vaknade igen, och det kändes som hade vi hvar för
sig varit smått generade öfver att ha glömt oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
