Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Söndagsförmiddag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå, och drängpojken vågar icke mera misstänka att
man ropat efter Erik.
— Äsch, — hva’ sku’ di ha ropat för!
En liten stund går arbetet sin gilla gång,
lokomotivet pustar och släpar och signalerar lågmält
och försiktigt alt fortsättningsvis,... det berodde
på ångtrycket, förklarade Erik saken. Plötsligt
släppte han spaden ur handen, strök svetten ur
pannan och sade:
— Ska vi titta efter om stäfvan i hagen är
full...?
Drängpojken var rädd för smörj och höll med
unga herrn i alt. Pojkarna drogo rockarna på sig
och klefvo sakta öfver trädgårdsplanket, för att icke
behöfva gå öfver gårdsplanen, där man säkert
antastat Erik med predikan.
Ropen hade dragit sig bortåt hagen, och Erik
beräknade mycket rätt att man slutat söka honom
där, när han värkligen hunnit dit...
Blixtsnabbt kilade de öfver alla tvärgångar i
trädgården, där man kunnat se dem från fönstren,
knyckte åt sig några rädisor ur drifbänken, och så
satte de öfver det höga planket.
Just när de skulle öfver uppkörsvägen till
gården, kastade sig Erik framstupa i diket vid vägen
och drog drängpojken efter sig. Endast tjugu steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
