Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mellan jul och nyår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt spännande ögonblick. Damborsten höll han i
högra handen och två alnar segelgarn hoptrasslade
i den vänstra. Så kröp han fram till
förmakströ-skeln med den obligatoriska ormrörelsen, hvilken
indianerna använde på de farliga prärierna väster om
Missisippi. När han hunnit fram till förmakströskeln,
lade han fingret på munnen likasom för att säga
„tyst!“ till sig själf, ty så gjorde nybyggarna också,
när de rekognoscerade. Därpå kröp han sakta upp
emot dörrposten och tog med sitt falköga en
öfver-blick af fiendens ställning.
Pappa satt som vanligt i gungstolen med sin
tidning, hvilken han ej längre såg läsa; mamma i
soffhörnet, systrarna i länstolar och i soffan nära
mamma, men stora bror såg ut att ämna maka sig
upp ur liggstolen nära fönstret, och det var det
mest oroande. Erik föraktade fruntimren djupt —
de dugde bara till att koka villebråd, dansa
dödsdanser och bädda sängar. „Och deras ögon voro
dem förhållna11, sade han sig själf med ett bibliskt
uttryck, som han kom ihåg från predikan annandag
jul. I pappa och i synnerhet i stora bror hade han
värdiga fiender. Pappa var visserligen gammal, men
hans skalp var likväl ej så alldeles att förakta som
ärofullt krigsbyte, ty Erik hade sett prof på hans
muskelstyrka — prof som inskärpt hos honom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
