Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörr från sina hakar, och fjäderfänaden spelade
trä-blåsinstrumenten i denna kreaturens jubeluvertyr.
Människan vaknade vid allt detta jubel, gned sig
förvånad i ögonen, och ville icke tro dem. Åtminstone
hade hon grundligt försovit sig, ty solen sken redan
het genom rutorna, och den tidiga morgonstunden var
långt ljusare än gårdagens middag.
Den segrande solen, som i dag väckte så mycken
vittgående glädje, kastade ett helt knippe pigga
strålar in genom ett högt fönster i den spetsiga gaveln
på Kotkais gård, där gardinen icke på länge varit
nerfälld för morgonsolen. Det skarpa ljuset väckte en
sovande man, som i ett nu gnidit sömnen ur ögonen,
förvånad rådsport sitt ur och tveksamt öppnat ett
fönster på glänt, för att genast liksom berusad öppna
det på vid gavel öch låta den varma morgonluften
strömma in. Efter veckor av fåfäng väntan var den
äntligen anländ, den livgivande, räddande, förnyande,
besjälande sommaren och värmen! Och som för att
ersätta hela landet dess långa längtan, sögo
solstrålarna och värmen i förening redan tidigt på morgonen
tjälen ur jorden, så att markerna ångade runt kring
gården, och högt över de nakna skogarna och fälten
sköt lärkan upp i spiral och tolkade i en enda lång
jubeldrill tusendens glada tacksamhet.
Med mer än adertonarbetstimmaridygnet
gjordeso-len på en vecka märkliga underverk. Redan
midsommarkvällen fanns det icke ett lövträd på Kotkais ägor,
2. — Hårda tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
