Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löjtnant Thoreld hade under tiden avancerat till
trettiofyra år utan att stiga i graderna högre än från
fänrik och underlöjtnant till verklig löjtnant. Där blev
han stående. Han kunde ha lämnat gardesbataljonen
för en högre grad i de indelta trupperna, men
Helsingfors hade blivit honom för kärt. Hans mor, som satt
på faderns egendom Herrö, lyckades årligen få löst
ungefär så mycket pengar, som han behövde över sin
löjtnantslön, och han lät livet gå sin jämna gång, var
blaserat glad i sällskap, spelade gärna kort medhög poäng
och kommenderade soldaterna dessemellan till
skjutövningar och marscher, till bön till Vårherre och till
kojs.
Men när hans mor plötsligen blev sjuk av ålderdom
och kaffedrickande, måste han själv börja befatta sig
med egendomen, vilken han hittills betraktat som ett
bekvämt, ränteavkastande och ointressant kapital.
Från den tiden daterade sig hans egentliga levnad
och verksamhet.
När han en kväll för första gången såg igenom
böckerna på Herrö, bleknade han. Han hade i sin
be-kymmerslöshet icke stort fäst sig vid moderns små
beklaganden över de tilltagande inteckningarna för att
han skulle få sin årliga kontingent från egendomen, ty
han ansåg att en herrgård, som tillåtit hans far att föra
ett ganska stort hus, utan svårighet skulle kunna föda
hans ensamma mor och honom själv, då han egentligen
icke var någon slösare, och då hans mor alltid utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
