Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket oförsiktigt och dumt åt, — och vidhöll sitt
beslut.
Då ryckte kaptenen på axlarna, gav honom ett
utmärkt intyg över hans duglighet och tog avsked av
karlen.
Under de svåra skördeutsikterna för den närmaste
framtiden hade han ännu ingen fått, som skulle åtagit
sig det nya torpet med dess odikade åkrar och det
stora frostspridande kärret strax bredvid. Han hade
medgivit den ena lättnaden efter den andra, och
likafullt hade alla spekulanterna rivit sig bakom örat och
i det toviga håret, envisa i sina fordringar och ovilliga
att slå ned sina anspråk.
På det nya torpet — Uramo kallat, efter
strömmen — gick rågen i ax på åkrarna, men den vitbilade
stugan stod tom, ingen rök steg upp ur skorstenen om
kvällen, och inga kor sökte sig råmande hemåt.
Ingen häst släpptes ut på nattbete i hagen, och det låg
där, nytt och prydligt, men dött och tomt som en
hemsk varsel för de förbifarande om kommande hårda
tider.
Samma kväll, som kapten Thoreld till häst och
med god hållning följt sina gäster en halv mil på väg,
hade han vid hemkomsten bemäktigats av en ny tanke,
som både skulle göra torpet bebott och försiktigt maka
undan en liten stötesten, vilken han redan länge tänkt
rödja från vägen till sin framtidsidyll. Efter besöket
han haft denna dag, stod idyllen sällsamt tydlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
