Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl, medan gårdsdrängarne drogo jämna timmerstockar
under sömnen i andra ändan av loftet.
Han blev aldrig färdig med att tänka den natten.
Ett hade han klart för sig: — hans eget prästbetyg
dugde icke längre, efter det han ljugit för kaptenen!
Han kunde när som helst bli tillfrågad om det, det hade
ju kaptenen själv berett honom på, och då stod hans
lögn att han icke var gift uppenbar. Och om man fick
honom fast för att ha ljugit strax vid första samtalet
med kaptenen i en så viktig sak, så skulle man aldrig
tro honom mera. Varför hade han då ljugit egentligen?
Ja, — varför? Ingen hade ju tvingat honom därtill!
Nu harmades han själv över sin otroligt kortsynta lögn,
som han kommit med bara för att vara kaptenen i lag
och jämna framgångens väg för sig. Vad skulle han
nu göra? Gå till kaptenen och bekänna alltihop? Nej,
— det skulle falla sig alldeles för löjligt, han kunde ju
rakt inga skäl uppgiva till sitt handlingssätt. Nej, han
måste noga hålla undan sitt prästbetyg eller helt och
hållet förstöra det och skylla på att han tappat hela
papperet. Men då blev han utan de papper, som han
just skulle hålla i ordning, och kunde när som helst bli
hemförpassad som lösdrivare. Det hade han ingen lust
att utsätta sig för.
Men så hade kaptenen lett så menande, när han
talade om att en torpare bör vara gift, att däi bestämt
legat någonting under det leendet. Vad kunde det väl
annat ha varit än just hans möte med den sturska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
