Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bästa förstånd intogo på en mycket avsides bakom
riorna liggande halmbodtrappa. Och det var under
den kvällsvarden, som de två landsmännen ingingo ett
köp, vilket ännu i dag praktiseras bland de
utvandrande österbottningarna och som oftast skaffar dem
allehanda trakasserier med rättvisan.
Det var Kalle Pihl, som gjorde början med
bränn-vinsbuteljen, torkade av mynningen med sin rena
skjortärm och bjöd den åt sin landsman. Han tog en
långsup före maten, en andra och en tredje, och när
ölflaskorna drogos upp var Lehtimaa redan ansenligt
påstruken, medan Kalle Pihl behöll kontenansen som
värd och som den, vilken skulle draga nytta av
välfäg-naden han bestod. Han uppmuntrade Lehtimaa med
ord och exempel att icke spara på varorna, och det
dröjde icke länge innan han ansåg stunden vara inne
att framkomma med sitt stora förslag. Han tog
Lehtimaa om skuldrorna, lutade sig nära honom och viskade
honom helt kort och avgörande i örat:
— Och nu, Kalle Lehtimaa, nu ska jag köpa ditt
prästbetyg av dig!
Kalle Lehtimaa trodde att den andre skämtade,
och att han skämtade så fint att det var omöjligt för
en stackare med bara vanligt bondförstånd att fatta
skämtet fullt. Därför log han illmarigt medgivande
och sade ingenting emot.
— Nå, se det kallar jag då en karl, som inte blir
förvånad engång, smickrade Kalle Pihl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
