Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvunna välstånd, den ljusa rocken, som tillhört
häradshövding von Blume och som fröken Louise med
känslosam välvilja tillägnat sin protegé, ett par byxor,
som ännu höllo ihop omkring grova och smutsiga
linneunderkläder, en ljus sommarmössa och ett urval mörka
trasor lindade kring nedre delen av benen och kring
fotterna i stället för skoplagg. Halsen var bar, och han
försökte förgäves värma sig genom att slå upp den
eleganta bonjourens lilla nätta sammetskrage, som skriade
mot den övriga kostymens elände.
Han kom fram ur ladan med sin yxa på axeln,
ruggig av höstrån och ängsull, som fastnat vid honom
under hans långa sömn, och såg sig omkring i den gråa
vinterdagen, vilken redan led mot skymning. Hans
mage skriade, han huttrade av köld och förde en
handfull snö till munnen för att släcka sin värsta törst. Därpå
gäspade han, sträckte på sig och tycktes nu först bli
riktigt medveten om att han ännu fanns till. Ju mera
han kom till sig efter dvalan, desto kusligare blev han
till mods. Han letade i sitt oordnade minne efter en
glimt, som skulle upplysa honom om var han egentligen
befann sig, och så gick det upp för honom att han var
någonstans långt till skogs, och att han icke gärna
kunde söka sig till mera bebyggda trakter i den här
socknen, där man kallade honom rånare och stängde
sina dörrar för honom.
Runtomkring ängen stod lövskogen naken med något
barrträd här och var som en mörkare fläck i skymnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
