Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då först såg Anna den blodiga yxan, förstod
alltsammans i ett ögonblick och sprang storskrikande åt
dörren. Men vid tröskeln fick hon ett hugg i nacken
och störtade framstupa ut i farstun, där Lehtimaa
lämnat lyktan. Vid skenet från den gav han henne ett
andra hugg i den vackra nacken, vilket nästan skilde
huvudet från kroppen.
Därpå stängde han dörren utan att vidare bry sig
om de döda och började undersöka torpets
matförråd. Han åt och åt, utan en tanke på vad som hänt,
och drack sig otörstig av mjölk och dricka. När
hungern var stillad tog han sig ett tag om pannan och såg
sig omkring. Ännu i denna stund hyste han ett
förvirrat hopp om att i en snar framtid flytta in som
tor-pare här.
Men så gick det upp för honom att han gjort ett
dåd, som straffades med döden. I ett nu blev han
försiktig, han såg att klockan på stugväggen endast
visade sju på kvällen och tänkte på att det kunde vara
honom till fördel. Han släckte pärtan hastigt i askan,
stoppade bröd och smör på sig och lämnade torpet
sakta, spejande försiktigt omkring sig i mörkret, som
den alltjämt fallande snön gjorde tätt. Han räknade
ut att också detta var en fördel för honom, gick med
snabba steg åt byn till och hann fram i tid, innan man
lagt sig till vila där. Märkvärdigt nog blev han
emot-tagen över natten hos ett hemmansfolk, kanske för att
man icke kände honom där, och han föll genast i tung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
