Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Finns det inga flere vittnen? frågade han, otålig
att bringa målet till slut.
— Nej, svarade åklagaren förargad.
Då trängde en kvinna sig fram mellan åhörarna till
den tomma platsen mitt framför domarens bord, neg
artigt för honom och anhöll att få gå ed.
Lehtimaa blev en smula bragt ur fattningen, men
hämtade sig genast.
— Vem är du?
— Jag är Johanna Pihl, den mördades hustru.
— Va —? Vad säger du?
— Jag är den mördades hustru, Johanna Pihl.
Det blev en allmän nyfikenhet i salen, alla sträckte
fram huvudena för att få se den mördades hustru, som
ju egentligen också bort vara mördad. Domaren själv
steg upp, tog sig helt brydd bakom örat, och de två
biträdena beto eftersinnande i sina pennskaft.
— Nå, — huru tusan kan du vara hustru till den
mördade? Hans hustru blev ju mördad på samma gång
som han själv?
— Får jag lov att gå ed? frågade kvinnan och neg.
— Vad vill du gå ed för?
— Jag vill svära på att jag talar sanning. Det finns
ingen, som velat tro mig och därför vill jag svära.
Domaren höll inne ett smålöje.
— Har du något att vittna i saken?
— Ja, visst har jag det, och det viktiga ting ändå.
Domaren rev sig i sitt glesa grå hår igen. Han tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
