Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke om detta avbrott i förhandlingarna och frågade
kvinnan barskt:
— Vad är det här för slag? Har du några papper
på att du är den, som du utger dig för att vara?
— Det har jag visst, sade Johanna och lade sitt
prästbetyg framför honom på bordet. Han ögnade
genom det och vände sig därpå helt allvarsam till
nämnden:
— Det här blir allt mera invecklat. Därpå igen
till Johanna:
— Du är således hustru till den mördade, fast han
hade en annan hustru, som mördades på samma gång
som han själv, — va?
— Får jag inte lov att gå ed? bad kvinnan igen.
— Du kan väl tala om vem du är först.
— Ja, men det är en sådan lång och underlig
historia, så att ingen tror den . . .
Då påyrkade allmänna åklagaren, som väntade
goda upplysningar, att kvinnan skulle få gå ed, efter
hon hade sina papper i ordning. Domaren grymtade
harmset, förestavade eden, och Johanna sade efter
den med tydlig, glad röst utan att skälva på de
framsträckta fingrarna. När det var gjort, drog hon ett
långt tillfredsställelsens andetag och sade:
— Nå, nu skall man åtminstone tro mig!
Sedan berättade hon tydligt och vidlyftigt i ett
flytande föredrag allt om den mördade, om Lehtimaa och
om sig själv, vädjande till åhörarna och nämnden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
