Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den onde skulle fara av med honom genast, men när
det icke skedde, sade han efter orden mekaniskt med
skälvande röst så otydligt, att allmänna åklagaren och
nämnden kommo närmare, och domaren tog om
alltsammans för att han skulle säga det tydligare. Just
när han under fullkomlig själsfrånvaro kommit så långt
att han skulle lova bort sin själs salighet, var det som
om Gud med ens tagit all hans styrka av honom. Han
blev alldeles tyst och dödsblek och vacklade, fingrarna
gledo från bibeln, fångknektarna togo i honom för att
hindra honom att falla, och framför honom stod
allmänna åklagaren i sin uniform och sade med blixtrande,
skadeglada ögon:
— Aha! Där ha vi dig nu, menedare!
Lehtimaas fantasi, som alltid varit livlig, hade
drivits till sin spets under domstolsförhandlingarna, och
han var nu nära att svimma. Inom tio minuter hade
han bekänt alltsammans med låg och matt röst,
sittande på en stol, fasthållen av fångknektarna och
omgiven av en krets nyfikna ansikten.
Efter hans bekännelse föll domen över den
halvdöde brottslingen på halshuggning och stegling för
uppsåtligt dubbelmord, förmildrades genast till
livstidsfängelse och skulle underkastas Hans Majestäts
prövning och möjligen förändras till gruvarbete i
Sibirien, om den livdömde föredrog det.
Domstolssessionen slutade med en bön, sedan Lehti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
