Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, än sen?
— J°> jag vet inte, om vi böra gynna honom som
förut efter de här historierna —
— Det är väl inte vår sak, det är Louises.
— Hon förstår ingenting.
— Desto bättre.
— Men jag, som förstår något, jag börjar alltmera
tveka på om det är rätt, — för hennes skull.
— Vi kunna väl inte avbryta vårt umgänge med
kapten Thoreld heller?
— Nej, men vi kunna visa oss reserverade mot
honom hädanefter.
— Varför?
— För att han inte är värd det förtroende vi skänkt
honom och inte vår dotter heller.
— Hm! sade häradshövdingen stillsamt.
Två veckor därefter hade fru von Blume händerna
fulla med göromål. Det hade kommit släktingar ut till
Kotkais på någon vecka, den talrika ungdomen skulle
roas, och mitt under sin tredubbla roll av värdinna,
barmhärtighetssyster och fattigvårdsföreståndarinna,
fann hon på en fjärde, som skulle göra ungdomen nöje
och giva hennes arma skyddslingar nya glädjeämnen.
Hon arrangerade lotteri med sällskapsteater och dans i
Kotkais stora sal, och hela inkomsten skulle tillfalla
hennes tjugu sjuka i halmbodslasarettet. Det gick
bud ända ut till grannsocknarna om
välgörenhetstill-ställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
