- Project Runeberg -  I förbund med döden. Novell /
14

(1893) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det har varit för min egen skull jag
jagat undan dig och hatat dig och
förbannat dig, fast jag skyllt det på min
hustru och mina barn.»

»Nu rann ditt sista sandkorn ur!»
säger döden och vänder om sitt timglas.

Därpå räcker döden honom leende
sin andra hand, hjälper honom upp och
säger:

»Du har förödmjukat dig inför mig,
den förhatade och förkättrade, och du
har gjort det ur djupet af ditt hjärta.
Därför har jag vändt om ditt timglas.
Hvarje sandkorn i ditt förflutna lif skall
rinna igen som ett luttrande minne, föra
med sig gamla tankar i en ny riktning,
lära dig lifvets följdriktighet och tunga
ansvar. Stig upp och var min vän! Gå
tillbaka till lifvet, det skall ännu erbjuda
dig mycket! —Men glöm inte vårt möte,
och låt dig ej förledas att hata mig och
att fegt fly undan, om jag bjuder dig
min stora ro! Endast genom att du
blifvit vän med mig, kan lifvet få värde
för dig. Se här min hand! Tag den som
en försegling på vårt förbund.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:35:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katifmd/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free