Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han böjer sig ned och kysser handen
med mera ödmjukhet och fullt hjärta än
han känt sedan sin barndom. Men den
glider sakta undan hans kyss och han
kommer till sig själf nere på ångarns
däck, medan hans blick fortfarande är
fäst på San Salvatores branta sluttningar,
där enskildheterna urskiljas allt tydligare.
Vårens ljusaste grönska ger kolossen ett
vänligt inbjudande och fridfullt drag Vid
dess fot löper järnvägen som ett brunt
kantband, och villorna sticka fram hvita
gaflar och smärta torn ur uppsjön af
grönska.
»Endast genom att du blifvit vän
med mig, kan lifvet få värde för dig!»
Dödens sista ord klinga oafbrutet i hans
ännu ej rätt vakna medvetande. De
ersätta den gamla visan, ångarens skoflar
försöka passa in sin takt till dem, men
lyckas icke riktigt med den långa satsen,
utan orden bli hängande likasom
utanför, förlora sitt sammanhang och bilda
ingen flytande strof som de gamla. Han
sitter orörlig kvar och grubblar öfver
orden, finner att de innehålla mera förnuft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
