- Project Runeberg -  I förbund med döden. Novell /
104

(1893) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han icke börjar oroa en själf! På det
sättet går man lugnt sin värld igenom,
bedrager sig så mycket man behagar —
och är nöjd. Ty själf bedrägeriet är ju
egentligen en ensak mellan mig och mig.
Ingen annan blir ett uns bättre genom
att jag går tillrätta med mig och afslöjar
mitt själf bedrägeri. Jag själf blir det
inte heller, ty jag konstaterar idel nya
oroande sjukdomssymptom hos en själ,
som en annan alldeles visst skulle kalla
frisk, om det vore hans, bara för att få
ro och lugn och trefnad och frid!

Så hetsa hans egna tankar upp
honom. De äro lika ett koppel blodhundar;
än är han den förrymde slafven, som de
skola ha fatt i, än är han själf en af
blodhundarna, och då jaga de efter lyckan.
Ju ifrigare bloden bultar i hans stora
ådror vid tinningarna, desto ifrigare
förföljer han lyckan ... ju mattare hjärtat
slår, desto ifrigare förföljd är han själf.
Nu är han förföljare och han vet att han
helt snart skall hinna lyckan, han ser
den redan klart, han vet nu hvad han
menar med lycka, och den syns honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:35:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katifmd/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free