Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holofernes (»fsldes).
Ha, hon är skön! — för skön för offerhärden; —
Förbrännas må hon hellre af den glöd,
Som lågar i mitt bröst. Nebucadnezar!
Hon offras ej åt dig. — Hon tillhör mig! (U«gt.)
Tag knifven, prest; — den qvinnan slagtas ej!
Hon är för ung, — för ung för nya gudar...
För Moloch och den gamle skurken Baal
Var barnablod en värdig offerlåga;
Men för Nebucadnezar duger blott
Det blod, som gjuts ur tappra krigarhjertan.
Befrien henne! Hon är min slafvinna;
Gån! — Böjen er i stoftet, usle slafvar,
Och vågen ej att edra blickar höja
Till eder herrskarinna! — Gån!
Ahal lbama. (Sedan hoit bUfvit
lösbun-den, framträder befriad på scenen. Krigarno försvinna. — endast B&goa
qvarstannar i fonden. Holofernes betraktar Ahalibama p& afst&nd.)
Tredje scen.
Holofernes, Ahalibama, Bagoa i fonden.
Ahalibama.
Recit. och Aria.
Ha, jag är fri, — jag får då lefva, är det en
dröm, jag får då letva, är jag ej död ännu, nej, nej,
nej, jag andas åter.
Rysligt det är att se, när bödeln sänker
I offrets bröst sitt skarpa svärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
