- Project Runeberg -  Judith och Holofernes /
37

(1880) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J udith.

Nej, nej; den högsta sanningen har talat.

Jag strider mot, min själ uppreser sig
I uppror mot sin skapare, och dock —
Förgäfves vägrar jag. Jag får ej lugn,

Förr än jag vet, att vi från våra murar
Förjagat denne grymme Holofernes.

Beständigt ropar rösten inom mig:

Bethulia får icke falla!

Bethulia är Zions fasta förmur,

Guds fästes fäste är Bethulia!

Hvad skall jag svara? Råd mig, trogna Abra!
Hvad skall jag svara rösten? Skall jag svara:
Jerusalem må falla; Herren vikit
Ifrån sitt folk. Den stora starkhets ande,

Som gaf Deborah makt mot tiotusen
I vapen klädde män, fins icke mer.

Abra.

Gud kallar hvem han viU, och när han vUl.
Män bära svärd. Det hör ej qvinnan tiU.

Judith.

Hvem Herren vill, och när han vill. Rätt så.
En pilt var David och en mö Deborah,

Och af Guds kraft kan Sarons minsta törnros
Ett öknens lejon stinga i dess häl.

Gif kraft, Gud Zebaoth, som hoppet gaf.

Och jag vill rädda dig, Jerusalem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:35:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katjudith/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free