Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken, så grundligt, att jag ett ögonblick
alldeles misströstade om min körmåga att
bedöma poesi. Jag blek naturligtvis ledsen
å Rosenlunds vägnar, tänkte att jag varit
blind, som ej sett de många kelen och
beslöt att icke låta mig förledas till partiskhet
ak min vänskap för honom. Men när jag
ånyo genomläste samlingen blef jag ond.
Antingen begriper kritiken ingenting, eller
också tadlar den mot sitt bättre vetande.
Jag inser nog att Rosenlund ej är så klar
och lättfattlig, dessutom är han smått
polemisk, men det är dumhet eller barbari att
behandla honom som kritiken nu gjort.
Jag biide det nästa ögonblicket satt mig
ned vid mitt skrifbord och sändt Rosenlund
en liten biljett, däri jag bad honom besöka
mig genast. Jag ville trösta honom, jag
visste han behöfde det. Och han kom efter
en halftimme.
Han kom blek och nedslagen och så
nervös, att jag kände dubbelt synd om honom.
— Jag bar naturligtvis varit ute och
rumlat, inledde han samtalet helt utmanande
— Jag låg ännu och sof, då flickan kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
