Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kunde icke hjälpas, det var Runebergs »Gamle
Hurtig», som sjöngs därinne i akterkajutan med
Cru-sells, Schantz’s eller Collans melodi, jag mindes icke
vilkenderas, men melodin mindes jag förträffligt, ty
den hade jag själv lärt ur »Sjungande Finland» redan
i min skoltid och exekverade den gärna — travesterad
— som min bravurnummer under de första sångaråren
i Helsingfors. Den slog mig både med förvåning och
med en mängd halvt vemodiga minnen från en
försvunnen, glad tid, då man trodde sig kunna göra en
skämtsam travesti av hela livet.
Jag reste mig på tå för att kasta en blick in i den
upplysta kajutan genom ett fönster, som stod öppet,
men det låg för högt, och dessutom skyldes det av en
röd bit gardin. Jag föll ned på hälarna igen och tog
mig en funderare.
Det var för kostligt att jag, på min jakt efter
landsmän, just när jag uppgivit allt hopp, likafullt skulle
stöta på en sådan! Ty att det var en finne som sjöng
därinne, det kunde jag giva mig tusan på. Den
visan sjöng ingen utlänning, allra minst så, som
den just nu sjungits. Jag hörde det på tonfallet, —
på allt!
Jag ropade naturligtvis an vakten på svenska, men
han svarade icke. Det fanns ingen landgång; själva
repstegen var uppdragen ombord och stack fram bara
med ett par trappsteg över relingen. Under mitt
sökande efter en uppgång stötte jag på fartygets namn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
